Gudarna ska veta att jag är en usel heminredare. Men i vår finfina lägenhet finns det i alla fall en vägg som är min och bara min. Jag är mycket stolt över denna vägg. Här har jag samlat min passion för amerikansk politik, thrash metal, Rocky-serier och Sopranos, sida vid sida.
Här finns:
En hälsning från Kerry King, gitarrist i Slayer, som Jocke fixade till mig under en intervju han gjorde några dagar efter att Julie föddes i november -06. Notera den kärvänliga hälsningen längst ner till min nyfödda dotter: GOD HATES US ALL.
Här finns såklart bilden på mig och Paulie Walnuts.
Ett brev från John F Kennedy till min kompis Dick, som jobbade för hans presidentkampanj 1960. Notera att han sket i "F":et när han signerade det, det står bara "John Kennedy". Att Dick gav mig det här brevet kan vara den mest generösa gåva jag fått. Han lever fortfarande, förresten. Dick alltså, inte JFK.
Sist men inte minst har jag ramat in denna seriestripp, som Martin Kellerman ritade till mig när jag intervjuade honom som sprillans vikarie på Bladet sommaren -04. Notera hur starstruck jag ser ut, jämfört med hans totala apati. Jag blev ett lejon, för övrigt. Var lite rädd att han skulle rita mig som en gråsugga eller nåt.
onsdag 24 juni 2009
2019
(Edit 23/2-20: Tar en paus från bloggen, kanske för gott. Möjligt att tio års blajande får räcka. Men vem vet, en vacker dag kanske Fon åter...
-
Solen gick ner över Ersta, tårarna rann nedför våra kinder, min fru höll ett innerligt tal från sitt hjärta och sen var det min tur att stäl...
-
Varje morgon är det samma visa. Min sexåriga dotter Liv går upp, gnuggar sömnen ur ögonen och knappar fram Youtube på tv:n i vardagsrumm...
-
(Edit 23/2-20: Tar en paus från bloggen, kanske för gott. Möjligt att tio års blajande får räcka. Men vem vet, en vacker dag kanske Fon åter...