Inlägg

I luften

Bild
Flög till Malmö tur och retur förra veckan. Njuter av att vara i luften, njuter av jetmotorernas vrål, njuter av solen som alltid skiner ovanför de tröstlösa molnen, njuter av kaffet i muggen som skvalpar på den uppfällbara brickan. Borde inte skriva detta på grund av att man numera förväntas känna "flygskam", men jag gör det ändå. Jag älskar att flyga. Skulle helst vilja ta en 777 över Atlanten, men det var fint att göra en blixtvisit i Malmö också.

En fotograf mötte upp på Sturup och vi åkte förbi Zlatans barndomslägenhet i Rosengård till två föräldrar i min ålder som sörjde en nyss avliden son. 18 år, död av en överdos rökheroin. Mitt yrke är så märkligt ibland, plötsligt satt jag mitt i en främmande familjs enorma sorg och försökte ta in det oerhörda de berättade för mig. Jag brottas också med en sorg, men att förlora ett barn...jag tror inte på att be till en Gud men jag ber ändå: bespara mig detta ofantliga öde, Jahve.

Tidig påsk sen i Stalbo. Skattjakt med farfar, Ann…

Vacker spis

Bild
Besök av svärmor på Ersta igår, och jag och Liv kilade iväg några timmar för en biofilm. På Medis hade Alternativ för Sverige torgmöte och ett hundratal motdemonstranter stod bakom polisbarrikader och skanderade "Åk hem, nassesvin!"

Livs oförställda lilla barnblick på samtiden. Sverige 2019, ett polariserat land, en kokande gryta, men allt hon hör är några människor som står och ropar lite i eftermiddagssolen.

När vi gick in på Filmstaden upprepade hon vad de hade ropat där ute på torget. Men i Livs värld finns det inga nassesvin som bör uppmanas att åka hem.

Liv: Jag tror de sa "H, M, vacker spis". Jag är inte säker, men jag tror det!

Sen körde vi danstävling på trottoaren tillbaka hem till hospice. Den där flickan lär mig så mycket, varje dag.


Fri, sju

Bild
Den 1 april är inget skämt för mig längre. Istället är datumet årsdagen då jag officiellt blev frilans 2012. Varje år tvingar jag min familj att skriva hurtiga hälsningar för att fira denna frihetens dag. I går köpte jag bubbel, Liv ritade ett kort med en inverterad 7:a på och hela min familj (till och med Annie) skrev vackert pepp.

Ända sedan jag blev frilans har jag känt universums godkännande nickningar. Oväntade dörrar har öppnats, en bok har skrivits, kunder har knackat på dörren utan att jag behövt anstränga mig. Det har känts rätt ända från början, som att ha medvind i en nedförsbacke. Även när det har varit tråkigt och segt och läskigt har det känts rätt.

Jag har inte löpsedeln så ofta längre, men i går, på min årsdag, hade jag tydligen det. Och igår, på min årsdag, klättrade min bok upp på plats 14 över de mest lyssnade ljudböckerna på Storytel just nu. Det var den högsta placeringen hittills, och det hisnade för mitt inre – plats 14 av totalt 120 000 titlar! Jag är så tacksa…

Samtal med Liv, tisdag eftermiddag 

Jag: Du måste vara tyst när vi kommer hem, för mamma tar en tupplur.Liv: Jag är tyst som en mus. I en vattenpöl som har drunknat.

Release

Bild
Det tog 18 månader, men idag släpptes äntligen min lilla bok om Alcatraz i ett annat format än den inbundna versionen som kom i september -17. En drygt fem timmar lång ljudbok inläst av en trevlig tjomme vid namn Per Runhammar går nu att ladda ner på Storytel, komplett med ett nytt, snitsigt omslag där Bill Bakers sorgsna mugshot från -57 fick agera poster boy åt mina intervjuade fångar.

Jag försökte glädja mig åt denna världsliga lilla framgång idag, men det var svårt. Det är för mycket sjukdom och elände i min närhet dessa dagar. Vad är en fucking ljudbok mot insikten att livet har ett slut, att den vackra fullmånen som stiger ovanför grantopparna inte bryr sig om att min mamma är en förvirrad skugga av sitt forna jag eller att min pappa är ledsen eller att ingen - inte jag själv eller ens mina barn - är garanterade liv framför död?

Eller så är det just att glädjas åt livets små meningslösa triumfer som är det bästa vapnet mot döden vi har. Ljuset var en vemodig apelsin idag på efte…

Folkfest

Bild
För andra året i rad styrde jag kosan till Friends Arena med en unge för att bevittna folkhemskoman also known as Melodifestivalens final. Det var ett liv och ett kiv på nationalarenan, en tillkämpad socialrealismsextas från ett folk som är svältfödda på ljus och värme och närhet.

Fel låt vann (borde varit Jon Henrik), men rätt pojke var mitt sällskap under kvällen. Edward är den vackraste pojken i norra universum och det var en fröjd att äta utsökt thaibuffé tillsammans och sedan vandra genom ett Mordor-regn till Friends och ta plats på sektion 306. Jag köpte en blinkande hatt till honom och vi smaskade popcorn och kramades och var två små mänskliga myror inne i jättelik, kokande gryta och sen åkte vi hem i den döda, tröstlösa marsnatten och Edward somnade vid min sida och jag kände mig lycklig och stolt.