Här sitter jag på tåget till Sthlm igen. Fet, trött, pliktskyldigt klädd i min SVT-outfit (det vill säga den snofsiga kavaj/skjorta/stretchjeans-trilogin jag panikköpte när jag skulle sitta i direktsänd morgon-teve ifjol).
De har lite fläckar, precis som jag. Tåget dunkar, hjärtat slår. I takt med att vi närmar oss storstadsbruset förvandlas jag sakta till professionella Jon igen. Kostymen skaver, men den ska på.
måndag 9 december 2019
In memoriam
Att umgås med dig var som att andas ut, som att ta av sig en bildlig slips efter en lång dag på kontoret. Knäppa upp skärpet och låta m agen...

-
Solen gick ner över Ersta, tårarna rann nedför våra kinder, min fru höll ett innerligt tal från sitt hjärta och sen var det min tur att stäl...
-
En av Edwards favoritspelare i fotboll är Cristiano Ronaldo, och han är särskilt fascinerad av dennes firande när han gör mål. Tydligen bruk...
-
Varje morgon är det samma visa. Min sexåriga dotter Liv går upp, gnuggar sömnen ur ögonen och knappar fram Youtube på tv:n i vardagsrumm...