Jag valde att berätta en anekdot från när jag och Jessica först träffades, och avslutade med några rader som Edward skrev till sin bonusmormor.
Jag sa:
"En av de saker
jag älskar mest med min fru är hennes perceptionsförmåga. Hon ser allt, inget
undgår henne. Och hon har så mycket livslust, så mycket vilja.
Det här draget
kommer mycket från hennes mamma Ann, och i grunden handlar det om att vara
nyfiken på andra människor – om att älska människosläktet. Jag är inte själv
alltid så bra på det, jag blir ofta trött och less på folks tillkortakommanden.
Eller så blir jag avundsjuk på människor som har saker som inte jag har.
Men det blev aldrig
min svärmor. När man pratade med henne hade man alltid hennes odelade
uppmärksamhet. Ingen var så nyfiken som hon, ingen ställde lika många frågor om
smådetaljer, ingen blev så genuint glad för andras framgångar som hon.
Jag och Jessica
träffades hösten 2010. Jag insåg tidigt att Jessica stod sin mamma ovanligt
nära, och jag var nervös över att träffa min svärmor första gången. Vi åt
middag på en restaurang som heter London, och efteråt sa Ann till Jessica att
jag hade varit "smärtsamt vacker att titta på".
När jag berättade
detta för mina Aftonbladet-kollegor dagen därpå möttes jag av pikar, för de
ansåg inte att jag var vacker. Men jag tycker det här sammanfattar hur generös
Ann var – hon snålade aldrig med beröm, hon bjöd alltid frikostigt på sin
medmänsklighet och sitt engagemang.
Jessica har redan
berättat om hur nära Ann stod vår dotter Liv, men hon var också väldigt
engagerad i sina två bonusbarnbarn, Julie och Edward. När barnen var små
hälsade vi på Ann och Bengt på deras landställe på Väddö, och vi firade nyår på
Lidingö tillsammans. När Ann somnade in i somras satte sig Edward ner en kväll
och skrev ett långt brev till sin bonusmormor. Jag tänkte avsluta med att läsa
några rader ur det:
Jag tror inte
ens jag kan beskriva min sorg över Ann. Jag hoppas hon har ett toppenliv i
himlen med sin mamma och sin pappa. Jag kommer alltid att komma ihåg henne som
hon var, så mycket att inte hela det här pappret kan fylla alla tankar och ord.
Men tårar kommer falla genom åren".
