Har någon människa någonsin kunnat förmedla den kärlek man känner för sina barn? Jag tror inte det. Det är oss övermäktigt. Våra kroppar är inte stora nog att hysa såna känslor, vårt språk inte tillräckligt dynamiskt, våra penslar inte tillräckligt breda.
Jag får ibland frågan hur det är att vara pappa. De kunde lika gärna ge mig en krita och be mig att rita Gud.
2019
(Edit 23/2-20: Tar en paus från bloggen, kanske för gott. Möjligt att tio års blajande får räcka. Men vem vet, en vacker dag kanske Fon åter...
-
Varje morgon är det samma visa. Min sexåriga dotter Liv går upp, gnuggar sömnen ur ögonen och knappar fram Youtube på tv:n i vardagsrumm... -
(Edit 23/2-20: Tar en paus från bloggen, kanske för gott. Möjligt att tio års blajande får räcka. Men vem vet, en vacker dag kanske Fon åter... -
Solen gick ner över Ersta, tårarna rann nedför våra kinder, min fru höll ett innerligt tal från sitt hjärta och sen var det min tur att stäl...