måndag 20 september 2010

Samtal med Julie, söndag kväll

Julie: Jag ska leva i en timme till.
Jag: Vad ska du göra sen då?
Julie: Sen ska jag dö.
Jag: Varför det?
Julie: Alla måste dö någon gång.
Jag: Men du kan väl leva längre än en timme till?
Julie: Neeej...så klart jag inte gör.

In memoriam

Att umgås med dig var som att andas ut, som att ta av sig en bildlig slips efter en lång dag på kontoret. Knäppa upp skärpet och låta m agen...