torsdag 23 september 2010

På ett fält mellan Bålsta och wherever-the-fuck...

...lyssnar jag på Depeche Mode i lurarna och minns 1999. En måndagkväll. Jag och Karin sitter och dyngar på O'baren, bara sådär apropå ingenting. Höstregn ute, eller kanske vårregn. Jag har inte råd att köpa Depeches greatest hits-samling, den med den nyinspelade versionen av "In your room". Finns inget iTunes of course, och Spotifys grundare sitter hemma och kollar på Pingu denna kväll. Så när det visar sig att bartendern har skivan känns det som ödet. Jag tvingar honom att spela låtjäveln om och om och om igen.

Tittar ut genom fönstret. Ser regnet blänka på asfalten. Och håller lyckan i min hand för några sekunder.

Det är trevligt att minnas såna här stunder. Guds ande har åtminstone inte varit helt bortkastad på mitt trötta, degiga skal.

2019

(Edit 23/2-20: Tar en paus från bloggen, kanske för gott. Möjligt att tio års blajande får räcka. Men vem vet, en vacker dag kanske Fon åter...