tisdag 5 maj 2009

R.I.P Jon

Kondoleansmejlen börjar trilla in. Det är som att ha dött litegrann. Men jag blir rörd och tacksam över att det finns människor därute som orkar skänka en tanke till en så rutten jävel som jag. (Ja, jag är på dåligt humör i dag. Get out of my face!)

Jesper, f d reporter på Se & Förstör, uttryckte det väldigt vackert:

"Du är din egen livboj".

Ja, kanske det. Nu ligger man här och guppar i alla fall.

In memoriam

Att umgås med dig var som att andas ut, som att ta av sig en bildlig slips efter en lång dag på kontoret. Knäppa upp skärpet och låta m agen...