fredag 29 maj 2009

Känner mig plötsligt dödlig

Tänker mycket på Affe, Malin och Ninni dessa dagar. Hoppas de fortfarande finns kvar på något sätt, någonstans. Att döden inte är det där meningslösa vakuumet, utan hopp, utan chans, utan...

Utan.

Men att jag börjat vara rädd för att dö betyder nog att jag är lyckligare än på länge. Jag älskar mitt lilla liv. Jag har saker att förlora nu.

In memoriam

Att umgås med dig var som att andas ut, som att ta av sig en bildlig slips efter en lång dag på kontoret. Knäppa upp skärpet och låta m agen...