Efter en natt av sömnlöshet ser man världen genom ett suddigt, overkligt prisma. Som på en biograf där strömmen gått och en back up-generator får kämpa febrilt för att hålla filmen rullande. Fokus tappas, fokus fångas igen. En full gubbe sitter i fåtöljen bredvid och petar på en med en pinne. Men man är för trött för att reagera.
Tre timmar sömn i natt. Sex timmar innan dess, fyra i förrgår. Jag känner mig som Al Pacino i "Insomnia" och väntar på hallucinationerna.
2019
(Edit 23/2-20: Tar en paus från bloggen, kanske för gott. Möjligt att tio års blajande får räcka. Men vem vet, en vacker dag kanske Fon åter...
-
Solen gick ner över Ersta, tårarna rann nedför våra kinder, min fru höll ett innerligt tal från sitt hjärta och sen var det min tur att stäl... -
Varje morgon är det samma visa. Min sexåriga dotter Liv går upp, gnuggar sömnen ur ögonen och knappar fram Youtube på tv:n i vardagsrumm... -
(Edit 23/2-20: Tar en paus från bloggen, kanske för gott. Möjligt att tio års blajande får räcka. Men vem vet, en vacker dag kanske Fon åter...