Vad Jonas gjorde

Om vi hade levt för exakt 300 år sen hade det inte varit den 1 mars i dag. Det hade varit den 30 februari.

Vet inte hur jag ramlade över denna fascinerande och/eller meningslösa faktoid häromdagen, men det gjorde jag: år 1712 fanns den 30 februari för första och enda gången i den svenska almanackan. Förklaringen till detta har något med den gregorianska tideräkningen att göra, att Sverige låg en dag före resten av Europa vilket Karl XII tyckte var pinsamt som fan.

Min farfarsfarfarsfarsfarsfar hette Jonas Andersson (true story, min morfar släktforskade som hobby) och var en nioårig bondson i Skultuna utanför Västerås den 30 februari 1712. De senaste dagarna har jag funderat mycket på den lille battingen. Vad gjorde han den här historiska dagen? Visste han ens att den var historisk? Hade hans pappa (Anders Svensson, inget släktskap med fotbollsspelaren) förklarat för honom att detta var en unik företeelse?

Påtade han i jorden och sa: "Min son, minns den här dagen så länge du lever. Det kommer aldrig mer att stå den 30 februari i almanackan. Den här dagen kommer att bli ihågkommen för all framtid"?

Tittade Jonas på den grå himlen (var den grå?) och försökte greppa historiens vingslag?

Jag ska fråga honom när vi ses om några år.