I natt tyckte Julie att det var en bra idé att vakna klockan 01.00. Sen tyckte min hjärna att det var läge att grubbla istället för att sova. Sen blev det morgon och dagislämning i 53 minus. Nu är det stationen och väntan på ännu ett försenat tåg.
Vad säger du, Kay Pollak? Utstrålar jag negativ energi? Borde jag sluta gnälla och njuta av allt som är bra i mitt liv istället?
Men kom då, för fan.
2019
(Edit 23/2-20: Tar en paus från bloggen, kanske för gott. Möjligt att tio års blajande får räcka. Men vem vet, en vacker dag kanske Fon åter...
-
Varje morgon är det samma visa. Min sexåriga dotter Liv går upp, gnuggar sömnen ur ögonen och knappar fram Youtube på tv:n i vardagsrumm... -
(Edit 23/2-20: Tar en paus från bloggen, kanske för gott. Möjligt att tio års blajande får räcka. Men vem vet, en vacker dag kanske Fon åter... -
Solen gick ner över Ersta, tårarna rann nedför våra kinder, min fru höll ett innerligt tal från sitt hjärta och sen var det min tur att stäl...