Julie: Titta pappa! Jag har gjort en snögubbe!
Jag: Har du gjort den? Gud så fin! Får jag den?
Julie: Jag vill ge den till farmor och farfar.
Jag: Okej, jag kan ta med den nu och ge den till dem i helgen?
Julie: Okej!
(Tystnad)
Jag: Du, Julie? Kan inte jag få snögubben? Jag skulle vilja ha den på jobbet. Då kan jag titta på den när jag saknar dig.
Julie: Så klart du får, pappa.
2019
(Edit 23/2-20: Tar en paus från bloggen, kanske för gott. Möjligt att tio års blajande får räcka. Men vem vet, en vacker dag kanske Fon åter...
-
Solen gick ner över Ersta, tårarna rann nedför våra kinder, min fru höll ett innerligt tal från sitt hjärta och sen var det min tur att stäl...
-
Varje morgon är det samma visa. Min sexåriga dotter Liv går upp, gnuggar sömnen ur ögonen och knappar fram Youtube på tv:n i vardagsrumm...
-
(Edit 23/2-20: Tar en paus från bloggen, kanske för gott. Möjligt att tio års blajande får räcka. Men vem vet, en vacker dag kanske Fon åter...