20 augusti. När jag var liten var det alltid den mörkaste dagen på året. På sommaren kunde jag vara mig själv. I skolans korridorer tynade jag ihop och blev en överlevare, en fängelsefånge, någon som längtade bort och hem och ville att månaderna skulle gå fort.
Julie började trean idag, Edward ettan. Solen sken, och de kramade om sina kompisar på skolgården. Jag försöker tänka att det är något vackert det här, att de tycker det är roligt och spännande att få leka och utvecklas och lära sig saker.
Jag försöker tänka att de inte är som jag.
