Drog fram VHS:en i dag och hittade en pinsamhet från mitt förflutna. Sommaren 2005. Expressen. Jag och Martin var idiotiska nog att låta oss intervjuas till SVT:s årskrönika om Allsång på Skansen.
Jag trodde det skulle vara kul att se skiten men jag skämdes mest. Jag var så jävla dryg och vilsen på den tiden. Martin däremot var cool och hade mycket hår.
I ett särskilt pinsamt meningsutbyte påstod jag att det vore hemskt om Anders Lundin ramlade och bröt nacken.
"Men han kanske kan bryta fingret?" sa jag sen.
"Ett benbrott piggar ju alltid upp!" sa Martin hjälpsamt.
"Ja, ett lindrigt benbrott!" sa jag. "Det vore bra!"
