Inleder med att vandra Broadway upp och ner, upp och ner. Det är härligt att låta New York tvätta mig ren med sin smuts. Jag njuter av överflödet av intryck, fylls till brädden av alla ögon jag möter på gatan. För en sekund anar jag livsöden i de där ögonen, sedan klipps trådarna av. There one moment, then gone in a flash, som Ronnie Sexsmith sa.
Jag bor ett stenkast från Central Park. I morgon ska jag springa där. Men det är då det. Om nittio minuter har jag nämligen ett jobb att göra. På Crosby street, runt hörnet.
torsdag 22 september 2011
På plats
2019
(Edit 23/2-20: Tar en paus från bloggen, kanske för gott. Möjligt att tio års blajande får räcka. Men vem vet, en vacker dag kanske Fon åter...
-
Solen gick ner över Ersta, tårarna rann nedför våra kinder, min fru höll ett innerligt tal från sitt hjärta och sen var det min tur att stäl...
-
Varje morgon är det samma visa. Min sexåriga dotter Liv går upp, gnuggar sömnen ur ögonen och knappar fram Youtube på tv:n i vardagsrumm...
-
(Edit 23/2-20: Tar en paus från bloggen, kanske för gott. Möjligt att tio års blajande får räcka. Men vem vet, en vacker dag kanske Fon åter...