torsdag 6 januari 2011

Genom ett lager av vaselin

Feberfrossa ikväll och en försmak av döden. Min heta hjärna suger i sig nattmörkret och hopplösheten i en svensk januari som en tvättsvamp. Och börjar fantisera om att dö. Att lämna det här livet och aldrig komma tillbaka. Döden kommer att ta även mig i handen en dag. Det är en hisnande känsla. Och rätt skön. Bara jag slipper lida. Och de jag lämnar efter mig...jag vill att de går vidare på den här absurda planeten och slickar i sig jordens salt.

Men de kommer att sakna mig. Jag måste kämpa vidare.

In memoriam

Att umgås med dig var som att andas ut, som att ta av sig en bildlig slips efter en lång dag på kontoret. Knäppa upp skärpet och låta m agen...