Mitt bland alla jämntjocka dyngknäck jag skiter ur mig lyckades jag faktiskt leverera en bra (om jag får säga det själv...skrapar med foten i gruset med blossande kinder) grej i helgen: en 16-sidig bilaga om Columbine-massakern 1999.
Nutidens svar på Strindberg började gråta när han läste den. Jag kommer aldrig att få finare beröm om jag så blir 111 år gammal.
onsdag 12 januari 2011
2019
(Edit 23/2-20: Tar en paus från bloggen, kanske för gott. Möjligt att tio års blajande får räcka. Men vem vet, en vacker dag kanske Fon åter...
-
Varje morgon är det samma visa. Min sexåriga dotter Liv går upp, gnuggar sömnen ur ögonen och knappar fram Youtube på tv:n i vardagsrumm...
-
(Edit 23/2-20: Tar en paus från bloggen, kanske för gott. Möjligt att tio års blajande får räcka. Men vem vet, en vacker dag kanske Fon åter...
-
Solen gick ner över Ersta, tårarna rann nedför våra kinder, min fru höll ett innerligt tal från sitt hjärta och sen var det min tur att stäl...