Mitt bland alla jämntjocka dyngknäck jag skiter ur mig lyckades jag faktiskt leverera en bra (om jag får säga det själv...skrapar med foten i gruset med blossande kinder) grej i helgen: en 16-sidig bilaga om Columbine-massakern 1999.
Nutidens svar på Strindberg började gråta när han läste den. Jag kommer aldrig att få finare beröm om jag så blir 111 år gammal.
2019
(Edit 23/2-20: Tar en paus från bloggen, kanske för gott. Möjligt att tio års blajande får räcka. Men vem vet, en vacker dag kanske Fon åter...
-
Solen gick ner över Ersta, tårarna rann nedför våra kinder, min fru höll ett innerligt tal från sitt hjärta och sen var det min tur att stäl...
-
Varje morgon är det samma visa. Min sexåriga dotter Liv går upp, gnuggar sömnen ur ögonen och knappar fram Youtube på tv:n i vardagsrumm...
-
(Edit 23/2-20: Tar en paus från bloggen, kanske för gott. Möjligt att tio års blajande får räcka. Men vem vet, en vacker dag kanske Fon åter...