Helt ensam på min ungdoms gator i eftermiddag. Minnen bakom precis varje gränd. Jag älskar Uppsala, och staden är aldrig så majestätisk som några dagar före jul.
Jag såg Ingmar Bergmans ande titta ut genom ett fönster i Slottsbiografen. Sen gick jag förbi min egen ande från 1992. Den stod utanför Smålands Nation och spydde sangria.
2019
(Edit 23/2-20: Tar en paus från bloggen, kanske för gott. Möjligt att tio års blajande får räcka. Men vem vet, en vacker dag kanske Fon åter...
-
Varje morgon är det samma visa. Min sexåriga dotter Liv går upp, gnuggar sömnen ur ögonen och knappar fram Youtube på tv:n i vardagsrumm... -
(Edit 23/2-20: Tar en paus från bloggen, kanske för gott. Möjligt att tio års blajande får räcka. Men vem vet, en vacker dag kanske Fon åter... -
Solen gick ner över Ersta, tårarna rann nedför våra kinder, min fru höll ett innerligt tal från sitt hjärta och sen var det min tur att stäl...