...att tänka på alla gudsförgätna premiärer jag bevakade som vimmelreporter när jag var kvällis på Bladet -04. En av dem i synnerhet: "Lögn i helvete" av och med Peter Dalle på Oscarsteatern. Jag var där och ställde frågan "när är det okej att ljuga"? Alla svarade utom Benny Andersson. Hasse Alfredsson var särskilt fyndig i sitt svar, minns jag: "aldrig. Och nu ljuger jag".
Men en av kändisarna, en parant, äldre dam, kände jag inte igen. Jag tvingades ställa den pinsamma frågan "vem är du?" och möttes av en mördande blick.
"Men, herregud, vet du inte det? Jag är ju Alexandra Chaaaaarles!"
Jag trodde där och då att jag hade lärt mig läxan. Men så satte jag mig framför "På spåret" nyss och undrade vem fan är den där kvinnan som tävlar med Björn Ranelid?
Stackars Alexandra. Du har väl ett sånt ansikte, helt enkelt.
fredag 4 december 2009
2019
(Edit 23/2-20: Tar en paus från bloggen, kanske för gott. Möjligt att tio års blajande får räcka. Men vem vet, en vacker dag kanske Fon åter...
-
Solen gick ner över Ersta, tårarna rann nedför våra kinder, min fru höll ett innerligt tal från sitt hjärta och sen var det min tur att stäl...
-
Varje morgon är det samma visa. Min sexåriga dotter Liv går upp, gnuggar sömnen ur ögonen och knappar fram Youtube på tv:n i vardagsrumm...
-
(Edit 23/2-20: Tar en paus från bloggen, kanske för gott. Möjligt att tio års blajande får räcka. Men vem vet, en vacker dag kanske Fon åter...