Skogstokig

Jag står i kön i mataffären. Lång kö, folk är trötta. Det är Sarajevoväder ute. En bingolottogubbe sitter vid utgången och mässar att vi ska köpa lotter.

- Extra resor i potten i morgon. Fina resor. Thailand. USA. Frankrike. Extra bonusvinster. Värdecheckar...

Jag glömmer att ta plastkassar. Går tillbaka till kassörskan som nickar åt mig att det är okej, säger tack och tar två kassar. Packar ihop varorna, går mot utgången.

- Tror du att plastkassar är gratis eller?

Det är bingolottogubben. Skäggig, i rullstol eller så sitter han bara ner. Kanske 50 bast. Ser ganska okej ut, men det är något maniskt i hans blick som gör mig obehaglig till mods.

- Va? Nej, jag fick ju ta dem...
- Köpte du så mycket chips att du inte har råd att köpa plastkassar för fyra kronor?
- Men vad fan, jag fick ju ta dem sa tjejen i kassan. Vad är det, vill du ha fyra kronor av mig eller?
- Jag tycker att det är dålig stil.
- Men jag GLÖMDE för fan att ta kasse. Har du aldrig glömt att ta kasse någon gång?
- Nej, hur kan man glömma det. Det är dålig stil...
- Men hon sa ju ATT JAG FICK TA KASSARNA!

Här börjar gubben att hånle. Och han ser på mig med avsmak, som en moraliskt överlägsen människa ser på en grov sexförbrytare.
- Det tror jag inte på, säger han.

Då släpper spärren. Jag går ut ur affären, men inte förrän jag unleash the fucking fury, som Yngwie Malmsteen skulle ha uttryckt det.

- MEN HÅLL KÄFTEN DIN FULA GAMLA GUBBJÄVEL! DRA ÅT HELVETE! OCH LYCKA TILL MED DINA JÄVLA VÄRDELÖSA BINGOLOTTER!

Min dotter har sett allt och börjar skratta. Hon tror att jag skämtar.

- En snäll gubbe, kommenterar hon.

- Nej, säger jag. Det var en ful och dum gubbe. Det var tur för honom att han satt i rullstol. Annars hade pappa gjort slarvsylta av honom.