Tv-krönne, lördag

Jag kommer inte att sakna "Idol".
Men TV4 bjöd liket på en proffsig och värdig begravning i går.

Många höjde på ögonbrynen när TV4 för några veckor sedan gick ut med att "Idol"-formatet skrotas från nästa år. De tog en risk. Varför skulle någon vilja titta på ett program som inte ens kanalen längre trodde på?
Men så här i efterhand var det ett smart drag av Fyran. Gårdagskvällens final fick ett välbehövligt drag av nostalgi som delvis kompenserade för den totala brist på drama som en "Idol"-final nu för tiden erbjuder. För ingen bryr sig ju om vem som kommer etta eller tvåa. Om åtta säsonger har visat oss något är det att the winner inte alls takes it all i Idol-land. Ibland är det den som kommer tvåa. Eller femma. Oftast ingen alls.
Att se arkivbilder på gamla auditions från programmets barndom var roligt men lite vemodigt också: de var som vykort från ett Sverige där vi fortfarande tog debatten om mobbning i tv på allvar. Årets elakheter från Alexander Bard och Pelle Lidell har för det mesta gått obemärkt förbi. Det hade de inte tillåtits göra 2004.
Med tanke på att TV4 redan börjat lägga fokus på kommande satsningen "The voice" var det upplagt för en avslagen historia från Globen igår. Men kanalen kavlade upp ärmarna och bjöd trots allt på ett värdigt avslut. Tv-produktionen var tekniskt felfri och stundtals hisnande proffsig, Pär Lernström visade att han har potentialen att bli en stor programledare och Amanda Fondell var den bästa vinnaren "Idol" har haft sedan Agnes Carlsson 2005. Just Agnes stod för övrigt för kvällens höjdpunkt när hon gjorde sin gamla vinnarlåt "Right here, right now". Ett bevis för att "Idol", i sina bästa stunder, faktiskt kunde leverera bra musik.
Men Gry Forssell och Anders Timell var helt meningslösa som kommentatorer. Deras pladdriga floskler på släpig mediestockholmska hade med fördel fått stanna kvar på Riche.

(Tv-krönika i Aftonbladet, 10/12-11)