Jack och Bobby löste Kuba-krisen i Vita Husets Situation room 1962. Nu sitter jag med Christoffer, Jocke (pictured), Anders och Johan i ett liknade rum (nåja) i Schibstedts hus på Kungsbron. Det är mysigt att sitta här. Vi har krypterat våra id-brickor så att bara vi fem ska kunna komma in hit. Det vi gör är supersuperhemligt. Det vi gör kommer att bli vackert, på sitt sätt. Betydelsefullt, på sitt sätt.
Världen utanför är oviktig. Det enda som betyder nåt är här och nu. Precis som oktober -62.
onsdag 27 april 2011
2019
(Edit 23/2-20: Tar en paus från bloggen, kanske för gott. Möjligt att tio års blajande får räcka. Men vem vet, en vacker dag kanske Fon åter...
-
Solen gick ner över Ersta, tårarna rann nedför våra kinder, min fru höll ett innerligt tal från sitt hjärta och sen var det min tur att stäl...
-
Varje morgon är det samma visa. Min sexåriga dotter Liv går upp, gnuggar sömnen ur ögonen och knappar fram Youtube på tv:n i vardagsrumm...
-
(Edit 23/2-20: Tar en paus från bloggen, kanske för gott. Möjligt att tio års blajande får räcka. Men vem vet, en vacker dag kanske Fon åter...