Har funderat en del på vänskap de senaste dagarna. Vilka som är mina riktiga vänner. Vilka jag egentligen skiter i. Vilka jag tycker om.
Vilka som tycker om mig.
Det är smärtsamt att ha en vän och drabbas av misstanken att han eller hon inte riktigt besvarar ens kärlek. Att man i deras ögon är en sån där vän som lika gärna kan slängas på återbruket. Fast man tycker så mycket om dem.
Jag har funderat en del på det här de senaste dagarna. Jag har inga svar. Men jag har tyvärr mina misstankar.
2019
(Edit 23/2-20: Tar en paus från bloggen, kanske för gott. Möjligt att tio års blajande får räcka. Men vem vet, en vacker dag kanske Fon åter...
-
Varje morgon är det samma visa. Min sexåriga dotter Liv går upp, gnuggar sömnen ur ögonen och knappar fram Youtube på tv:n i vardagsrumm... -
(Edit 23/2-20: Tar en paus från bloggen, kanske för gott. Möjligt att tio års blajande får räcka. Men vem vet, en vacker dag kanske Fon åter... -
Solen gick ner över Ersta, tårarna rann nedför våra kinder, min fru höll ett innerligt tal från sitt hjärta och sen var det min tur att stäl...