Inte mycket talar för att den 28 april 2010 kommer att gå till historien. Fortfarande sjuk. Fortfarande fet. Fortfarande trött. Fortfarande inte rockstjärna.
Men jag återupptäckte Kristofer Åström i dag i alla fall. Slutade lyssna på honom för sex-sju år sedan, och knappade in låten Loupita #3 på Spotify mest for the hell of it.
Den visade sig vara ett mästerverk.
onsdag 28 april 2010
In memoriam
Att umgås med dig var som att andas ut, som att ta av sig en bildlig slips efter en lång dag på kontoret. Knäppa upp skärpet och låta m agen...
-
Solen gick ner över Ersta, tårarna rann nedför våra kinder, min fru höll ett innerligt tal från sitt hjärta och sen var det min tur att stäl...
-
En av Edwards favoritspelare i fotboll är Cristiano Ronaldo, och han är särskilt fascinerad av dennes firande när han gör mål. Tydligen bruk...
-
Varje morgon är det samma visa. Min sexåriga dotter Liv går upp, gnuggar sömnen ur ögonen och knappar fram Youtube på tv:n i vardagsrumm...