Jag minns i min barndom, hur hon kunde sätta sig vid pianot i vardagsrummet och spela nån fransk vals hon lärt sig när hon var ung. Allt som var hon är nästan bortblåst nu, men häromdagen satt hon vid mitt elpiano och plinkade den där valsen igen. Hennes fingrar minns det som hennes hjärna har glömt.
Allt jag skulle vilja säga. Eller blev det sagt?
Hon kanske redan visste allt, innan dimslöjorna drog in.
