Edward älskar fotboll så mycket att hans lilla hjärta svämmar över. Han kollar på gamla matcher på Youtube, samlar fotbollskort (men får hjärtskärande nog aldrig sin favorit, Neymar) och sliter järnet på fotbollsträningar två dagar i veckan.
I går satte vi upp en enorm affisch av en viss svensk spelare på dörren till hans rum. "Den är i verklig storlek", utbrast han förtjust. "Han är ju längre än dig, pappa!" Ungefär som att alla som är längre än 1.83 är overkligt långa supermän.
Och så poserade han så glatt och stolt framför affischen. Jag var också glad. För din lycka är min lycka, gubben.
måndag 2 maj 2016
2019
(Edit 23/2-20: Tar en paus från bloggen, kanske för gott. Möjligt att tio års blajande får räcka. Men vem vet, en vacker dag kanske Fon åter...
-
Solen gick ner över Ersta, tårarna rann nedför våra kinder, min fru höll ett innerligt tal från sitt hjärta och sen var det min tur att stäl...
-
Varje morgon är det samma visa. Min sexåriga dotter Liv går upp, gnuggar sömnen ur ögonen och knappar fram Youtube på tv:n i vardagsrumm...
-
(Edit 23/2-20: Tar en paus från bloggen, kanske för gott. Möjligt att tio års blajande får räcka. Men vem vet, en vacker dag kanske Fon åter...