Fan jag måste skriva en bok snart. Jag har det bra. Jag är djupt tacksam över att jag i detta nu har ynnesten att kunna försörja min familj genom att skriva långa nördiga texter om populärkultur, historiska figurer och diverse mord.
Men när jag läser ett mästerverk som Erik Larsons "The devil in the white city", om massmördaren H H Holmes och den stora världsutställningen i Chicago 1893, törstar jag efter att grotta ner mig ännu djupare. Breda ut mig i en text som är hundra gånger längre än de längsta journalistiska reportage jag skriver dessa dagar.
Inte Alcatraz, det har jag redan utforskat. Något annat. Något amerikanskt, vackert, mörkt och tragiskt.
lördag 26 juli 2014
Insikt
2019
(Edit 23/2-20: Tar en paus från bloggen, kanske för gott. Möjligt att tio års blajande får räcka. Men vem vet, en vacker dag kanske Fon åter...
-
Solen gick ner över Ersta, tårarna rann nedför våra kinder, min fru höll ett innerligt tal från sitt hjärta och sen var det min tur att stäl...
-
Varje morgon är det samma visa. Min sexåriga dotter Liv går upp, gnuggar sömnen ur ögonen och knappar fram Youtube på tv:n i vardagsrumm...
-
(Edit 23/2-20: Tar en paus från bloggen, kanske för gott. Möjligt att tio års blajande får räcka. Men vem vet, en vacker dag kanske Fon åter...