Mycket kan hända på två år. Eller lite. Åren mellan 21 och 23 till exempel: allt jag gjorde då var att svabba tallrikar på Arlanda och köpa DIVA-spaghetti på Rätt Pris för min månadslön på tretusen och leva brådmoget svenneliv med min dåvarande tjej i en inrökt etta i ett Sarajevo-område i Uppsala.
Eller så händer det mycket. Idag är det exakt två år sedan som jag och Jessica träffades för första gången, på Aftonbladets nöjesredaktion som på den tiden låg i Globenområdet. Det är hisnande att tänka att vi på denna tid hunnit gifta oss och (nästan) få barn, och jag kan tänka mig att vissa vänner av ordning anser att vi borde ha gått långsammare fram. Men de kan go fuck themselves. "Livet kommer i klumpar" brukar min mamma säga, och hon har alldeles rätt i det.
