Hösten börjar på allvar utanför vårt fönster. Björkarna på gården vajar i vinden och regnet slår mot balkongräcket. Vi tänder ljus, brygger kaffe, jag lägger mig på soffan och skriver ut en intervju jag gjorde i Stockholm igår. Jessica skriver en sista faktura, sen ska hon ta av sig jobbkostymen helt och hållet och koncentrera sig på att vara mamma.
Det här är det lilla livet. Jag har kämpat så länge för att komma hit. Jag vill aldrig mer tillbaka.
fredag 14 september 2012
Gdansk
In memoriam
Att umgås med dig var som att andas ut, som att ta av sig en bildlig slips efter en lång dag på kontoret. Knäppa upp skärpet och låta m agen...
-
För ett tag sen satte Edward ner foten i plugget. Hans klass fick lära sig en alfabetsramsa som gick så här: ABCD - råttmor kokar te EFGH...
-
Solen gick ner över Ersta, tårarna rann nedför våra kinder, min fru höll ett innerligt tal från sitt hjärta och sen var det min tur att stäl...
-
(Edit 23/2-20: Tar en paus från bloggen, kanske för gott. Möjligt att tio års blajande får räcka. Men vem vet, en vacker dag kanske Fon åter...