När jag var 22 bast jobbade jag som diskare och kassör på Arlanda. Lönen var urusel och arbetstiderna ännu sämre (ibland gick jag upp 04 och jobbade 16-timmarspass), men som anställd fick man äta gratis på Café Grill på terminal 5 och det utnyttjade jag så till den grad att jag gick upp tretton pannor på tre månader. Efter att ha varit spinkig en hel livstid blev jag mullig och till en början damn proud of it. Jag var stolt över att äntligen ha en kagge. Tyvärr har jag inte blivit av med fanskapet på de sexton år som har gått sen dess.
Min vackra fru var på kontroll idag och fick veta att hon också har gått upp just tretton kilo. Men hennes viktuppgång är lite mer befogad, om man säger så.
onsdag 13 juni 2012
Historien upprepar sig
2019
(Edit 23/2-20: Tar en paus från bloggen, kanske för gott. Möjligt att tio års blajande får räcka. Men vem vet, en vacker dag kanske Fon åter...
-
Solen gick ner över Ersta, tårarna rann nedför våra kinder, min fru höll ett innerligt tal från sitt hjärta och sen var det min tur att stäl...
-
Varje morgon är det samma visa. Min sexåriga dotter Liv går upp, gnuggar sömnen ur ögonen och knappar fram Youtube på tv:n i vardagsrumm...
-
(Edit 23/2-20: Tar en paus från bloggen, kanske för gott. Möjligt att tio års blajande får räcka. Men vem vet, en vacker dag kanske Fon åter...