Jag blir alltid glad när jag har pratat med en amerikan. De är så mycket mer glada i livet än vad vi svenskar är. De lever med hjärtat, vi lever med hjärnan. Ja, de är puckade som fan i vissa lägen. Ja, de är läskigt religiösa. Tjommen jag pratade med var en gammal LA-rockare som flyttade hit med svensk flickvän för sex år sedan och sedan dess har fått två barn här. Han levererade följande grabbighet apropå att han och tjejen numera har separerat:
Stockholm is a very hard place to stay together in. But it is a very nice place for a broken heart.
Hö-hö. Men ändå. Han är amerikan. Han säger ja till livet. Och när vi pratade om våra respektive separationer sa han
It works out good. Trust me.
Vilket låter mycket varmare och sannare än det kommer att bli bra.
2019
(Edit 23/2-20: Tar en paus från bloggen, kanske för gott. Möjligt att tio års blajande får räcka. Men vem vet, en vacker dag kanske Fon åter...
-
Varje morgon är det samma visa. Min sexåriga dotter Liv går upp, gnuggar sömnen ur ögonen och knappar fram Youtube på tv:n i vardagsrumm... -
(Edit 23/2-20: Tar en paus från bloggen, kanske för gott. Möjligt att tio års blajande får räcka. Men vem vet, en vacker dag kanske Fon åter... -
Solen gick ner över Ersta, tårarna rann nedför våra kinder, min fru höll ett innerligt tal från sitt hjärta och sen var det min tur att stäl...