Åker förbi Stureplan. Känner doften av mänsklig förvirring. Fan vad människan är genomskinlig i sin vilja att synas, vara en del av ett sammanhang, leva i någon slags illusion om osårbarhet. Men vi är ju aldrig vackrare än när vi är sårbara. När vi lyfter på masken och visar att vi är lika delar drömmar och bajs.
Där lyckades jag summera mänskligheten! Lika delar drömmar och bajs. Inte bara drömmar, inte bara bajs. Jag tror man måste vara grundad i båda. Inga eteriska fuckers ska få mig att tro att de står över bajset. Och inga rädda, värdsliga fuckers ska få mig att sluta leta efter Gud.
In memoriam
Att umgås med dig var som att andas ut, som att ta av sig en bildlig slips efter en lång dag på kontoret. Knäppa upp skärpet och låta m agen...
-
Solen gick ner över Ersta, tårarna rann nedför våra kinder, min fru höll ett innerligt tal från sitt hjärta och sen var det min tur att stäl... -
En av Edwards favoritspelare i fotboll är Cristiano Ronaldo, och han är särskilt fascinerad av dennes firande när han gör mål. Tydligen bruk... -
Varje morgon är det samma visa. Min sexåriga dotter Liv går upp, gnuggar sömnen ur ögonen och knappar fram Youtube på tv:n i vardagsrumm...