tisdag 3 november 2009

Tre nyanser av brunt

När Edward skitit ur sig och somnat köper jag David Frosts intervjuer av Nixon på teven och njuter. Jag har aldrig sett en människa slingra sig så mycket i hela mitt liv, och då har jag ändå frågat Christer Sjögren vad han anser om Agneta Sjödins sångröst.

Sen knäpper jag på Lotta Bromé som har Martin Stenmarck som gäst och tvingas tänka om. Den gode Martin är fenomenal på att svara intetsägande på precis allt. Det kommer bara floskler och varmluft ur munnen på honom. Och plötsligt känns både Nixon och Sjögren som lättpratade, genuina.

Vad var det Einstein sa? Allt är relativt.

2019

(Edit 23/2-20: Tar en paus från bloggen, kanske för gott. Möjligt att tio års blajande får räcka. Men vem vet, en vacker dag kanske Fon åter...