Där hade de byggt upp en hörna för barnen, visade det sig. Elliot klädde ut sig som en biskop med kräkla och hela köret, och så långt var allt väl.

Men vad fan är det här? I lekhörnan hade kyrkovaktmästaren ställt en träkista i spädbarnsstorlek. Hur är det tänkt att barnen ska leka med den? Ska de leka "levande begravd"-leken?

Sen öppnade jag kistan. De sinnessjuka jävlarna hade lagt en docka i kistan. Den var iskall och saknade puls. Det var en död docka.

Om det visar sig om tjugo år att Västerås fostrat en hel generation massmördare och TV4-tittare har ni svaret här och nu. Platsen är lekhörnan i Västerås Domkyrka.