Lotta cyklar iväg i ottan med ett lyckligt leende på läpparna. Hon är fri. Efter ett år i bebbefängelset återvänder hon till SR P4 och friheten där.
Nu är det min tur att skramla med nycklarna. Altandörren stängs med ett ihåligt, metalliskt eko bakom mig. Jag har hört det ljudet förut. Det var i cellhuset på Alcatraz.
måndag 3 augusti 2009
In memoriam
Att umgås med dig var som att andas ut, som att ta av sig en bildlig slips efter en lång dag på kontoret. Knäppa upp skärpet och låta m agen...
-
För ett tag sen satte Edward ner foten i plugget. Hans klass fick lära sig en alfabetsramsa som gick så här: ABCD - råttmor kokar te EFGH...
-
(Edit 23/2-20: Tar en paus från bloggen, kanske för gott. Möjligt att tio års blajande får räcka. Men vem vet, en vacker dag kanske Fon åter...
-
Solen gick ner över Ersta, tårarna rann nedför våra kinder, min fru höll ett innerligt tal från sitt hjärta och sen var det min tur att stäl...