Lotta cyklar iväg i ottan med ett lyckligt leende på läpparna. Hon är fri. Efter ett år i bebbefängelset återvänder hon till SR P4 och friheten där.
Nu är det min tur att skramla med nycklarna. Altandörren stängs med ett ihåligt, metalliskt eko bakom mig. Jag har hört det ljudet förut. Det var i cellhuset på Alcatraz.
måndag 3 augusti 2009
2019
(Edit 23/2-20: Tar en paus från bloggen, kanske för gott. Möjligt att tio års blajande får räcka. Men vem vet, en vacker dag kanske Fon åter...
-
Solen gick ner över Ersta, tårarna rann nedför våra kinder, min fru höll ett innerligt tal från sitt hjärta och sen var det min tur att stäl...
-
Varje morgon är det samma visa. Min sexåriga dotter Liv går upp, gnuggar sömnen ur ögonen och knappar fram Youtube på tv:n i vardagsrumm...
-
(Edit 23/2-20: Tar en paus från bloggen, kanske för gott. Möjligt att tio års blajande får räcka. Men vem vet, en vacker dag kanske Fon åter...