Trogna läsare av bloggjäveln vet att jag varit halvt konvalescent sedan i november på grund av en inflammation i hälen efter extremt squashande. Detta har fört med sig fetma och livsleda, men igår utmanade jag ödet och lufsade en halvmil nere vid Mälaren. Sedan inväntade jag konsekvenserna med andan i halsen.
24 h senare kan jag konstatera att foten är kvar på benet, och att den bara ömmar till 23 procent. Detta gör att framtiden ser liiiite ljusare ut ur en hälsosynpunkt. Gott så.
