Köpte skivspelare på postorder från Tyskland för något år sedan. It was a cheap piece of shit, men tyckte den såg snitsig ut, lite 30-talsvibbar sådär, som en intellektuell möbel i vårt vardagsrum.
Men högtalaren sprakar och skivtallriken har börjat snurra för långsamt. Willie Nelson låter som Fred Åkerström. Slayer låter som ett doom-band. Jocke Berg låter som att han är 92 bast. Och så vidare.
Jag sätter på Nelson ändå. Fantiserar att jag sitter i ett skyddsrum under Andra världskriget. Grammofonen knastrar och slirar, medan bomberna haglar därute.
onsdag 8 februari 2017
In memoriam
Att umgås med dig var som att andas ut, som att ta av sig en bildlig slips efter en lång dag på kontoret. Knäppa upp skärpet och låta m agen...
 
- 
Solen gick ner över Ersta, tårarna rann nedför våra kinder, min fru höll ett innerligt tal från sitt hjärta och sen var det min tur att stäl...
- 
En av Edwards favoritspelare i fotboll är Cristiano Ronaldo, och han är särskilt fascinerad av dennes firande när han gör mål. Tydligen bruk...
- 
Varje morgon är det samma visa. Min sexåriga dotter Liv går upp, gnuggar sömnen ur ögonen och knappar fram Youtube på tv:n i vardagsrumm...

 
 
 
