Vi går på bio med ungarna. Helt okej film (för att vara en barnfilm), som handlar om några critters som röjer i New York. Efter filmen rusar Liv och Edward fram och vill nudda på bioduken, varpå nån dryg kärring som jobbar på Filmstaden utbrister:
"Nej nej, absolut inte ta på duken! Den kostar mer än vad er pappa tjänar på ett år!"
Som vanligt reagerade jag instinktivt, sa åt ungarna att inte ta på duken, och gick därifrån. Men inuti kokade jag av denna skymf: tror hon att jag tjänar som en lodis eller?
Så jag tillbaka och steglade henne lite lätt. Sen fick kråkorna äta sig mätta.
måndag 19 september 2016
2019
(Edit 23/2-20: Tar en paus från bloggen, kanske för gott. Möjligt att tio års blajande får räcka. Men vem vet, en vacker dag kanske Fon åter...
-
Solen gick ner över Ersta, tårarna rann nedför våra kinder, min fru höll ett innerligt tal från sitt hjärta och sen var det min tur att stäl...
-
Varje morgon är det samma visa. Min sexåriga dotter Liv går upp, gnuggar sömnen ur ögonen och knappar fram Youtube på tv:n i vardagsrumm...
-
(Edit 23/2-20: Tar en paus från bloggen, kanske för gott. Möjligt att tio års blajande får räcka. Men vem vet, en vacker dag kanske Fon åter...