Tillbringade dagen i min ungdoms stad, Uppsala, tillsammans med min vackra mamma som fyller 78 om en vecka. Vi flanerade längs med Fyrisån, gick i bokaffärer, åt lunch, tände ett ljus för moster Doda i Domkyrkan, satt i Stadsparken.
Njöt av en prunkande, vacker försommardag.
Min mamma berättade om Peru, där hon bodde i slummen som 25-åring. Vidunderligt, det här livet. Så rikt och så fullt och så långt.
Ändå kan det kännas för kort, när man vet att det måste ta slut.
torsdag 4 juni 2015
2019
(Edit 23/2-20: Tar en paus från bloggen, kanske för gott. Möjligt att tio års blajande får räcka. Men vem vet, en vacker dag kanske Fon åter...
-
Solen gick ner över Ersta, tårarna rann nedför våra kinder, min fru höll ett innerligt tal från sitt hjärta och sen var det min tur att stäl...
-
Varje morgon är det samma visa. Min sexåriga dotter Liv går upp, gnuggar sömnen ur ögonen och knappar fram Youtube på tv:n i vardagsrumm...
-
(Edit 23/2-20: Tar en paus från bloggen, kanske för gott. Möjligt att tio års blajande får räcka. Men vem vet, en vacker dag kanske Fon åter...