Edward kommer hem, andfådd. Orden rusar ur hans mun:
"Det var en gammal gumma som slog oss nere på gården!"
"Va?"
"Hon slog så här på mina axlar (visar kraftiga piskrapp) och sa 'fy på er, era jävla ungar'"!
"Va? Vad hade ni gjort?"
"Inget!"
"Men vad fan!"
Jag rusar in till rummet bredvid, där Jessica och Julie sitter.
"Har du hört att ungarna åkte på stryk av nån gammal kärring nere på gården precis?"
"Va?"
"Vad var det som hände, Julie?"
"Vi gick runt som zombiesar. Då var det en gumma som knackade på sitt fönster och viftade med fingret åt oss att vi skulle sluta".
"Var hon inomhus?"
"Ja".
"Så hon slog er inte och kallade er inte för jävla ungar?"
"Nej, man hörde inte vad hon sa".
"Edward, har du en tendens att överdriva saker?"
"Ja".
torsdag 29 maj 2014
Min son, dramatikern
In memoriam
Att umgås med dig var som att andas ut, som att ta av sig en bildlig slips efter en lång dag på kontoret. Knäppa upp skärpet och låta m agen...
-
Solen gick ner över Ersta, tårarna rann nedför våra kinder, min fru höll ett innerligt tal från sitt hjärta och sen var det min tur att stäl...
-
En av Edwards favoritspelare i fotboll är Cristiano Ronaldo, och han är särskilt fascinerad av dennes firande när han gör mål. Tydligen bruk...
-
(Edit 23/2-20: Tar en paus från bloggen, kanske för gott. Möjligt att tio års blajande får räcka. Men vem vet, en vacker dag kanske Fon åter...