Vi är inne i en socialt intensiv fas där vi bjuder in till parmiddagar som om det inte fanns någon morgondag. Anledningen till det stavas Knut, en 89-årig gubbe som bodde i vår gamla trappuppgång. Knut hade den gulliga egenskapen att han samlade på sopor, vilket ledde till att trappuppgången luktade satan nittio procent av tiden. Av den anledningen gick vi på massa middagar utan att bjuda tillbaka, vilket såklart är förkastligt av oss och kommer att leda till att vi straffas med en evighet i helvetet tillsammans med Sarah Dawn Finer.
Ikväll betade vi av parmiddag 3 av 5, när det extremt trevliga paret Per (bild nedan) och Emelie kom förbi med sin gulliga son Mauritz. Bara två kvar, sen har vi kompenserat stanken av Knut.
onsdag 26 februari 2014
Social jazz
2019
(Edit 23/2-20: Tar en paus från bloggen, kanske för gott. Möjligt att tio års blajande får räcka. Men vem vet, en vacker dag kanske Fon åter...
-
Solen gick ner över Ersta, tårarna rann nedför våra kinder, min fru höll ett innerligt tal från sitt hjärta och sen var det min tur att stäl...
-
Varje morgon är det samma visa. Min sexåriga dotter Liv går upp, gnuggar sömnen ur ögonen och knappar fram Youtube på tv:n i vardagsrumm...
-
(Edit 23/2-20: Tar en paus från bloggen, kanske för gott. Möjligt att tio års blajande får räcka. Men vem vet, en vacker dag kanske Fon åter...