Varje onsdag är det "onsdags-showen" på Edwards dagis. Då får ungarna sätta upp sin egen show och framföra den inför varandra. Oftast är det nån teaterpjäs och sen några sånger.
Edward brukar välja att sjunga. Helt oblyg skuttar han runt inför sina kamrater och skrålar med i nån radiohit. Fullständigt obrydd om hur det ser ut, eller hur det låter. Bara ren, oförställd glädje till musiken.
Det här borde vara en obligatorisk sysselsättning på alla arbetsplatser. För varje år som går glömmer vi bort hur man leker och sjunger på ett kravlöst sätt. Sen handlar allt om att prestera och att inte tappa ansiktet.
Men det behöver inte Edward lära sig än. Och i övermorgon är det onsdag igen.
måndag 27 januari 2014
Underhållaren
2019
(Edit 23/2-20: Tar en paus från bloggen, kanske för gott. Möjligt att tio års blajande får räcka. Men vem vet, en vacker dag kanske Fon åter...
-
Solen gick ner över Ersta, tårarna rann nedför våra kinder, min fru höll ett innerligt tal från sitt hjärta och sen var det min tur att stäl...
-
Varje morgon är det samma visa. Min sexåriga dotter Liv går upp, gnuggar sömnen ur ögonen och knappar fram Youtube på tv:n i vardagsrumm...
-
(Edit 23/2-20: Tar en paus från bloggen, kanske för gott. Möjligt att tio års blajande får räcka. Men vem vet, en vacker dag kanske Fon åter...