Jag satt på en plats när jag var sju
dit ingen kunde komma förutom du
När jag läspade och blev retad för min tand
då blundade jag och tog din hand
Fast jag snubblade jämt skrek jag aldrig på tröst
jag hörde din röst
Jag försökte bli starkare av de andras svek
och lärde mig att andas med din kärlek
Vi pratade varje dag du och jag
om hur livet skulle bli en dag
i alla tysta rum nynnade du på en melodi
jag var aldrig ensam
det var alltid vi
- Jessica Isaksson, 3 maj 2011
In memoriam
Att umgås med dig var som att andas ut, som att ta av sig en bildlig slips efter en lång dag på kontoret. Knäppa upp skärpet och låta m agen...
-
Solen gick ner över Ersta, tårarna rann nedför våra kinder, min fru höll ett innerligt tal från sitt hjärta och sen var det min tur att stäl... -
En av Edwards favoritspelare i fotboll är Cristiano Ronaldo, och han är särskilt fascinerad av dennes firande när han gör mål. Tydligen bruk... -
Varje morgon är det samma visa. Min sexåriga dotter Liv går upp, gnuggar sömnen ur ögonen och knappar fram Youtube på tv:n i vardagsrumm...