Kvar återstod den stackars okända tredjegitarristen Chris Shiflett (till höger), som satt som en bortglömd Hitte-Joel i en soffa och inte förväntade sig en enda fråga. Men eftersom jag är en sån fin man sympatifrågade jag honom en eller två grejer, och jag inbillar mig att han blev lite glad över att få känna sig delaktig i intervjun.
Nyss greps jag av empati för honom. För på omslaget till den här rockblaskan på Pressbyrån är han inte bara betydligt kortare än Pat och Dave. De har även stavat fel på hans namn!!
Så skulle jag aldrig ha behandlat dig, Chris.
