Jag är märkligt ointresserad av morgondagens kongressval i USA. Låt Ted Haggard-psykopaterna i elefantpartiet ta över då, era jävla jubelidioter. Jag kommer alltid älska Amerika mer än Sverige, för det är i Amerika livet pågår. Men vi är smartare än jänkarna, det måste man ge oss. Inte lika åh-det-kvinnliga-könsorganet-är-livsfarligt-och-gudomligt-på-samma-gång-neurotiska. Vi fattar att alla är människor med tolvfingertarmar i sina magar. Vi vet att alla religioner är skit. Men vi har inte amerikanernas geist. Vi är uttråkade och missunsamma.
I alla fall. Med Teddy dog en stor del av min fascination för amerikansk politik. Det känns lite vemodigt, faktiskt.
måndag 1 november 2010
In memoriam
Att umgås med dig var som att andas ut, som att ta av sig en bildlig slips efter en lång dag på kontoret. Knäppa upp skärpet och låta m agen...

-
Solen gick ner över Ersta, tårarna rann nedför våra kinder, min fru höll ett innerligt tal från sitt hjärta och sen var det min tur att stäl...
-
En av Edwards favoritspelare i fotboll är Cristiano Ronaldo, och han är särskilt fascinerad av dennes firande när han gör mål. Tydligen bruk...
-
Varje morgon är det samma visa. Min sexåriga dotter Liv går upp, gnuggar sömnen ur ögonen och knappar fram Youtube på tv:n i vardagsrumm...