15.58: väntar på både ett sms och ett telefonsamtal till en artikel jag håller på med. Jag hatar att lämna över grejer till kvällsreportern, men jag kommer att bli tvungen om jag vill träffa mina barn innan de somnar.
15.59: sms:et kommer.
16.05: samtalet kommer. Jag gör en intervju.
16.11: jag börjar randa utav helvete.
16.31: jag klarmarkerar artikeln, printar ut den, ger den till Klas, stänger av datorn, slänger på mig kläderna, rusar ut från redaktionen.
16:41: jag hinner med t-banetåget från Globen med ett könshårs marginal.
16:51: jag kommer fram till T-centralen och börjar spurta mot spår 19. En tant står i vägen. Jag köttar mig förbi henne.
16.55: jag tar en plats på direkttåget till Västerås.
16:56: tåget åker.
16.57: jag går in på Vita Husets iPhone-app och trycker på Live Feeds. Obama dyker upp på skärmen, i direktsändning från andra sidan jordklotet. Han greppar tag i en penna och skriver under hälsovårdsreformen. Sen kramar han om Ted Kennedys änka.
16.58: jag tänker att den senaste timmen har ju gått som på räls.
tisdag 23 mars 2010
2019
(Edit 23/2-20: Tar en paus från bloggen, kanske för gott. Möjligt att tio års blajande får räcka. Men vem vet, en vacker dag kanske Fon åter...
-
Solen gick ner över Ersta, tårarna rann nedför våra kinder, min fru höll ett innerligt tal från sitt hjärta och sen var det min tur att stäl...
-
Varje morgon är det samma visa. Min sexåriga dotter Liv går upp, gnuggar sömnen ur ögonen och knappar fram Youtube på tv:n i vardagsrumm...
-
(Edit 23/2-20: Tar en paus från bloggen, kanske för gott. Möjligt att tio års blajande får räcka. Men vem vet, en vacker dag kanske Fon åter...