Sann historia:
När jag var liten kände jag en kille som vi kan kalla Johan (men som egentligen hette Fredrik Jansson, 740214-0159), och som på allvar gjorde detta:
Johan älskade att äta snorkråkor, men var besviken på att de tog slut så fort. Sen en dag fick han en idé. Under ett halvår sparade han och bakade ihop alla sina snorkråkor, så att de bildade en boll.
Till slut var bollen stor som en nektarin. En dag kom Johan till plugget och log, stolt som en tupp.
"Äntligen! I morse när jag vaknade tog jag en rejäl tugga. Fatta vad gott det var"!
2019
(Edit 23/2-20: Tar en paus från bloggen, kanske för gott. Möjligt att tio års blajande får räcka. Men vem vet, en vacker dag kanske Fon åter...
-
Solen gick ner över Ersta, tårarna rann nedför våra kinder, min fru höll ett innerligt tal från sitt hjärta och sen var det min tur att stäl... -
Varje morgon är det samma visa. Min sexåriga dotter Liv går upp, gnuggar sömnen ur ögonen och knappar fram Youtube på tv:n i vardagsrumm... -
(Edit 23/2-20: Tar en paus från bloggen, kanske för gott. Möjligt att tio års blajande får räcka. Men vem vet, en vacker dag kanske Fon åter...