Eftersom mitt bokförlag inte direkt är Scribner så fick jag ta saken i egna händer, vilket har inneburit otaliga timmars transkribering och översättning under hösten, vintern och våren. Min kompis Johnny kom med brutal kritik på de första sju kapitlen, men utöver det har ingen korrläst. Via Amazon Createspace har jag sedan dragit ihop ett omslag helt själv, och redigerat skiten så att det ska se hyfsat professionellt ut.
Och. idag. blev. jag. klar.
I söndags multi-taskade jag på Leos lekland med Liv och Fredrika. Samtidigt som jag passade upp dem med korv och glass transkriberade jag framlidne Frank Sprenz brev under fyra timmar.
Det var en märklig krock. Västerås 2018, ljudet av lekande barn i örat. Samtidigt blicken på en död mans minnen av en enslig fängelseö i ett annat land, från en sedan länge svunnen tid.
