Det är svårt att känna julens ande. Som vuxen måste man själv fixa spelet bakom kulisserna som leder till magin. I min barndom var det bara magi.
Men vi har gjort så gott vi har kunnat i år. Särskilt Jessica, som fixade presenter till ungarna på andra advent, och som såg till att vi bakade lussebullar igår.
Jag fick också en present. En jultröja som var så ful att den var vacker, med små bjällror insydda i tyget. Nu går jag här i hemmet och låter som en tomtesläde. Och känner mig lite, lite magisk ändå.
